torsdag 7 december 2017

"Tyst, tyst, lyssna!"

Under min auskultation mötte jag två lärare i en årskurs ett med tjugosju elever. Lärarna inspirerade, lyssnade, lyfte och lotsade eleverna genom dagens ämnen.
Tjugosju elever arbetade så tyst tjugosju ettor kan. Eleverna hade stort fokus på uppgiften de arbetade med för tillfället. De ljudade ut instruktionerna och läste om för att vara säkra på att de läst rätt.
De som behövde lugn och ro hämtade hörselkåpor och fortsatte att arbeta.

Lärarna arbetade metodiskt igenom klassrummet och han med att hjälpa många elever. För att verkligen lyckas med att se och kunna följa elevernas progressioner så delades gruppen i två.
Under flera tillfällen under de dagar jag auskulterade så arbetade eleverna i mindre grupper.

Lärarna har en hög medvetenhet kring hur de använder sin röst och placeringen av sin kropp för att skapa ett öppet och välkomnande klimat. För att fånga eleverna höjer lärarna först sin röst för att fånga allas uppmärksamhet och börjar sedan viska, eleverna stannar upp och koncentrerar sig för att höra. Lärarna samlar eleverna och sjunger en sång med rörelser och fortsätter sedan med att introducera nästa arbetsområde.

Phillips och Soltis lyfter viken av att läraren reflekterar över sin undervisning och strategier som fungerar för olika grupper och situationer.
När musikleken börjar så är inte längre klasslärarna ansvariga, musikleken leds av lärare från kulturskolan. Utifrån mina tidigare observationer med positiv förstärkning och interaktioner med hög medvetenhet så händer nu något med gruppen. Musikläraren höjer rösten och säger ”Tyst, tyst, lyssna!” Eleverna påverkas på det sättet att de låter än mer vilket gör att musikläraren väljer att höja sin röst ytterligare för att överrösta där de andra lärarna sänkt sin röst och fått med sig eleverna.


 

Referenser:
Phillips, D. C., och Jonas F. Soltis
2014 Perspektiv På Lärande. Lund: Studentlitteratur.

8 kommentarer:

  1. Beskrivningen belyser hur viktigt det är med att kunna fånga eleverna! Personerna gör olika och det påverkar gruppen på flera sätt. Tänker på Bo Lennart som i sin föreläsning 5/12 berättade att du har fem min på dig att fånga elevernas intresse vid lektionsstart. Min erfarenhet av elever inom NPF, är fem min en evighet, i praktiken handlar det om 5 sek för att jag ska få elevens uppmärksamhet till att bli intresserad och kunna fokusera på kommande.
    Elevernas klasslärare, enligt din beskrivning, verkar ha lyckas i att fånga eleverna på rätt sätt, fingertoppskänslan, är värd att beundra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt med att det mer handlar om sekunder än minuter. Klasslärarens fingertoppskänsla var i min mening det som höll gruppen samman.

      Radera
  2. Ja det här med att få en grupp barn att bli tysta och lyssna är en konst. Jag tror att det väldigt sällan är effektivt att höja rösten, precis som du märkte gav det sämre effekt än att tala tystare.
    Ett annat knep jag stött på är att läraren (/ledaren/föreläsaren) räknar ner till noll, från t.ex. tio. Då hinner man avsluta samtal och förbereda sig på att lyssna. Det brukar till och med fungera på vuxna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klassläraren använde sig också av att räkna ner, det var effektivt och fick hela gruppen med sig som alla räknade ner tillsammans.
      Visst blev det rörigt stundtals men med tydligt ledarskap och en känsla för gruppens behov så lugna sig gruppen snabbt.

      Radera
    2. Läraren där jag auskulterade använde sig också av nedräkning och det var väldigt effektivt! Hon gjorde även som din lärare, höjde snabbt rösten för att sedan börja viska. Jag tror att det är bra att ha en plan a och sen en plan b och kanske till och med en plan c, för en och samma metod kanske inte alltid fungerar, det beror nog mycket på elevernas dagsform osv. Intressant inlägg!

      Radera
    3. Visst är det så. En lärare som har plan a-c, plus några till inser ju att förberedelse är a och o.
      För mig visar det också en reflekterande lärare som förstår att dagsform, miljö, situationer, dagens lunch m.m påverkar allas vardag och inte minst våra elever.
      Genom att våga tänka på det sättet så tror jag att alla möjligheter finnas att skapa ett klassrumsklimat dit eleverna längtar.

      Radera
  3. Spännande att det blev så olika när det var samma elever. Där ser man exempel på hur viktig lärarens roll är. Tänk om dessa elever hade haft musikleksläraren hela tiden. Undra hur mycket de hade fått lära sig då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är något som jag tänkt en hel del på i efterhand. När lärare upplever en grupp som krävande och svår, hur mycket av det handlar om läraren? Hur mycket är läraren beredd av ändra för att möta gruppens behov?
      Har också funderat på vad som hade hänt med gruppen om dessa två lärare hade lett den tillsammans?

      Radera