måndag 11 december 2017

Bokbussens magi

Jag växte upp utanför stan, gick på en liten landsortsskola och varannan måndagskväll kl 18 var helig för mig. Då kom nämligen bokbussen till området jag bodde i, denna fantastiska buss full med magi, böcker som tog en ut på äventyr och in i fantasilandet där allting kunde hända. Bokstäver som flyter ihop, bildar ord, bildar meningar som blir rader i en bok.

När jag första dagen på auskultationen klev in i ettornas klassrum på en mellanstor skola i stan var bland det första jag hörde ordet bokbuss. Eleverna skulle denna onsdagsmorgon gå till bokbussen som parkerat utanför skolan, min magiska buss! Att kliva in med eleverna från första klass i bussen var trångt, högljutt och alldeles underbart. Att se 24 barn med största iver leta efter böcker som verkar intressanta, spännande eller både och var härligt. De visade sina lånekort, likadana som mitt eget jag fick för tjugo år sedan och tog med sig böckerna in igen.
Tillbaka i klassrummet tittade de i sina nylånade böcker tills alla var tillbaka, de visade upp fynden för varandra och när läraren kom tillbaka la de ner sina böcker för att ta med de hem.  

Säljö skriver i Lärande Skola Bildning om Piaget och hans tankar om att barn behöver göra erfarenheter och ha arbetsformer som stimulerar till självstyrda aktiviteter där de kan samarbeta och utvecklas tillsammans. Bokbussen är ett sådant exempel, eleverna är intresserade, de letar aktivt i jakten på de perfekta böckerna. De tar hjälp av bibliotekarien och varandra, visar hänsyn i det trånga utrymmet och alla strävar mot samma plan men med individuella mål där de utvecklas i sin takt.

När skolans elever har besökt bokbussen stängs dörrarna till den magiska, rullande världen och bussen åker vidare. Kvar blir eleverna med väskorna fyllda med böcker som bara väntar på att få komma upp därifrån och sprida magin vidare i varje elevs sinne.


Lundgren, U. P., Säljö, R., Liberg, C., (2017). Lärande, Skola, Bildning – Grundbok för lärare. Stockholm; Bokförlaget Natur och Kultur.

12 kommentarer:

  1. Fint beskrivet med personlig koppling!
    Underbart när eleverna fångas av den magi och lust som böcker erbjuder. Varje elev kan skapa sin egen värld, trots att det läser samma bok.
    Jag är väldigt nyfiken på att besöka en bokbuss nu, tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så himla mycket Jocke!
      Det är så häftigt, speciellt när de läser samma bok men som du säger skapar helt egna, olika världar.
      Bokbussar borde finnas överallt, fantastiskt med åkande bibliotek som kommer till alla skolor och runtom på landet där det annars är långt till stadsbiblioteket.

      Radera
  2. Tycker som ovanstående att det blev härligt med en personlig reflektion som säkerligen även speglades till eleverna! Vi har också en bokbuss som kommer, både med nya och gamla böcker. Eleverna får även då önska böcker om de upplever att något fattas. Vi har även en tjänst (vet inte om alla skolor har det) med att en bibliotikarie kommer ut till oss på onsdagar och läser i klasser och ser över skolbiblioteket! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh fint att ni också har bokbuss, vet inte hur vanligt det är? Det får de göra här med, ifall boken man vill ha inte finns på bokbussen så tar de med den till nästa gång de kommer, perfekt! Men så himla bra med att bibliotekarien kommer ut till klasserna och läser, superbra ju. Mina barns skola är den enda skolan i stan som har ett eget, stort skolbibliotek med en anställd som jobbar halvtid där, känns lyxigt! :D

      Tack för din fina kommentar!

      Radera
  3. Vad fint skrivet!
    Det måste varit roligt att få uppleva elevernas glädje nu av bussen så som du hade glädje för den då!
    Fin koppling till piage och att barn behöver göra erfarenheter och ha arbetsformer som stimulerar till självstyrda aktiviteter där de kan samarbeta och utvecklas tillsammans!

    ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var väldigt fint, känns som en perfekt start på de dagarna i skolan när det började med att gå till bokbussen. Så mysigt stå i bussen med glada elever överallt!

      Fin kommentar, tack så himla mycket!
      Ha det gott du med

      Radera
  4. Bra inlägg med personlig koppling. Minns själv förväntningarna man hade på bokbussen. Det är verkligen kul att den har fått leva kvar trots att samhället förändrats så mycket. Verkligen kul att höra att barnen var så uppspelta av att få låna böcker. Läsningen är ju så viktig men det känns inte lika självklart för dagens barn mot när man själv växte upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa det är väldigt roligt, både att den fått leva kvar och att barnen tyckte det var så spännande att gå dit. Håller med om att det inte känns lika självklart idag med att läsa som det gjorde när än annan var liten, kan bara se till mina egna barn och deras kompisar som sitter med sin platta mot en annan som läste böcker. Men tror att vi vuxna har en enspårig syn på läsning, tror att läsning idag har många fler spår än vi tänker på.
      Tack för din kommentar!

      Radera
  5. Hej Johanna. Fint inlägg. Jag har också fantastiska minnen av bokbussen, fick tillbaka den känslan själv och nästan att jag kom ihåg hur det luktade, gamla böcker! Det är toppen när barnen får leta och försöka hitta något de är nyfikna på att läsa. Det ökar nog läslusten. Bra om det finns personal som är kunniga och som kan ge tips. Mina barn har ett litet bibliotek med fantastisk personal som kommer med många bra förslag och kan tom få barnen att byta genre. Hur får man barnen att läsa böcker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att du också har fina minnen från bokbussen! Jag tror att det gör mycket att lärare, eller vuxna överlag, är positivt inställda till böcker. Barn gör som vi gör och visar vi entusiasms över böcker tror jag det smittar av sig till barnen. Och mer skolbibliotek och bokbussar där barnen själva får välja böcker!

      Radera
  6. Hej. Jag har inte själv någon erfarenhet av bokbussen men älskade böcker (det gör jag fortfarande) och det bästa som fanns var när vi fick gå till biblioteket. Jag har alltid läst för mina barn från det de var små till de inte gick med på det längre och hoppas att jag på det viset har fått dem till att vilja fortsätta läsa även nu när de är äldre. I den klass jag var hade de en svenskalektion som var en halvtimma lång och denna lektion användes till högläsning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskar också fortfarande böcker, har flera överfulla bokhyllor, haha! Jag hoppas också det, läser med för mina barn och äldsta som nu går i tvåan läser själv när han känner för det.
      Härligt att de använde lektionen till högläsning, ser fram emot den dagen jag själv får en egen klass att läsa högt för de. Tycker det ger så mycket!

      Radera