Reflektioner från en blivande lärare

Min auskultation genomfördes i två 4-6 klasser med 20 barn. I klasserna var det 12 flickor och 8 pojkar/klass. Jag var på en liten friskola med cirka 81 elever.

När jag först kom in i klassrummet satt lärarlaget och gick igenom dagens lektioner, de frågade om vilka olika delar jag ville följa under de följande dagarna.

Vi välkomnade eleverna när de anlände tyst in i klassrummet. Jag började med att presentera mig. Jag förklarade att jag enbart kommer att sitta längst bak i klassrummet och observera. De undrade om det var ok att fråga mig om hjälp.

Det första jag la märke till var ordningen i klassen, alla elever satt tysta och lyssnade och ingen försökte avbryta någon annan.

Under mina 3 dagar på skolan fick jag se hur de olika lärarna lärde ut på olika sätt och använder olika material.  Lärarna jag följde ansvarade för ämnena Svenska, Engelska, Matte och NO/SO.

Huvuddelen av skolans personal var kvinnor och de hade verkligen tagit till sig av den teknik som fanns. De blandade traditionell undervisning med Youtube och Cahoot.  Under lektionerna fick klassen först läsa om ämnena i sina läroböcker för att sedan göra ett Quiz på sina datorer och Ipad.

 

 Denna variant på undervisning visade sig vara väldigt effektiv, eftersom ljudnivån i klassrummet knappt övergick normal samtalston. Om någon elev inte hängde med så hjälptes eleverna åt att förklara för de yngre, vilket gjorde att jag och lärarna kunde gå runt och stötta upp.

Under dessa dagar så kände jag att jag kunde koppla samman mycket med Gunther Kress teorier om Multimodalitet.
Läraren använde sig utav rörliga bilder, ljud, text och grupparbeten.
Eleverna blev mer intresserade då de flesta gillar att titta på film. Dom kunde föra djupa diskussioner om allt från Salthalter, #MeToo. Jobba i grupp om historia och inte enbart läsa om de olika ämnena i böckerna.

Jag tror och hoppa att denna variant på undervisning gör att eleverna blir mer delaktiga i undervisningen och tillgodogör sig kunskaperna bättre. Eller vad tror Ni?

Tror Ni att en multimodal lektion gör eleverna mer intresserade? 

Seminarium - presentationer

Här är våra presentationer under seminarium 1 och 2.


Första seminariet  - https://goo.gl/hYnkSN

Andra seminariet - https://goo.gl/Tmyxuw


Första handlar om pragmatism och sociokulturella perspektivet, andra om variationsteorin och testing effect.


//Grupp 7D

Fluga på väggen (Geting)

Under tre spännande dagar fick jag vara en fluga på väggen i skolan. Eller målet var att vara en fluga på väggen men eftersom jag är mycket större och klumpigare än en fluga så kanske jag hade lite större påverkan på klassen som jag skulle observera än vad en fluga skulle haft. En geting kanske stämmer bättre.

                      Under tre dagar följde jag tre olika klasser, dessa klasser hade olika lärare som hade egna sätt att ta sig an sitt uppdrag, alla dessa lärare hade tydliga gränser, bra rutiner och ett demokratiskt arbetssätt som gav eleverna mycket bra erfarenhet för resten av livet. Det var uppenbart att lärarna strävade mot att eleverna skulle koppla kunskapen de fick i skolan med vardagliga sysslor som är en grundsten i pragmatismen som John Dewey är frontfigur för, man kan läsa om i perspektiv på lärande som är skriven av D.C Phillips och Jonas F. Soltis. Framför allt så står det mycket bra på sid 89:

 ”Således ligger enligt Dewey nyckeln till verkligt lärande i ändamålsenlig aktivitet i sociala sammanhang.”

Detta citat passar mycket bra in på vad jag såg i klasserna jag var i, eleverna uppmuntrades att diskutera med varandra, rätta varandras uppgifter och diskutera sig fram till rätt svar om uppgifterna inte överensstämde. Eleverna lärde sig i ett socialt samspel.

                      Det behavioristiska perspektivets begrepp om betingning följde mig under dessa dagar, Jag såg tydliga former av det, se exempel i lärande, skola, bildning, en grundbok för lärare utg: 2014 på sida 256 och framåt. När eleverna gjorde något som inte var bra som exempelvis svor i klassrummet resulterade det i en omedelbar tillsägelse vilket gör att om detta sker frekvent till att eleven betingar beteendet med en negativ sanktion och förhoppningsvis slutar.

Det var en mycket trevlig upplevelse att få se professionella lärare utöva sitt arbete.

Att packa sin ryggsäck.

Det är morgon och klockan ringer in alla barn.

Ute i korridoren hör jag att det är stoj och stim.

Jag sitter inne i det nedsläckta klassrummet hos förskoleklassen där sittkuddar

ligger i en cirkel på golvet, lugn musik spelas och det en väldigt härlig klassrumsmiljö

med mycket arbeten på väggarna. En adventskalender hänger som en vimpel i taket och
i fönstren står 24 plastlådor med kastanjer som är tiokompisar.

Små saker i hela klassrummet fångar min uppmärksamhet och jag tar kort för att använda

många av idéerna i framtiden. Redan efter mina tio första minuter i klassrummet
känner jag att här finns mycket positivt att ta med sig.

Läraren står i dörren och välkomnar alla barn.

Tittar dom i ögonen, tar i hand och säger -”Godmorgon”.

De få elever som inte går sakta och tyst in får göra ett nytt försök och går sedan lugnt
och stilla in. Läraren får en lapp av en elev och under tiden hen lämnar det på sitt skrivbord
väntar de elever som fått av sig jackan lite senare än sina kompisar kvar på tröskeln.
Ingen försöker smita in utan ett godmorgon.

När alla satt sig säger läraren -“Godmorgon. Vad roligt att se er igen.”

Och får tillbaka i kör: -“Godmoooorgon! Detsamma!”

-“Tack” säger läraren och tittar runt i cirkeln på var och ett av barnen och ler.

Jag tänker på hur viktigt det är att se sina elever. Hur viktig roll en lärare kan ha i ett barns liv.

Efter att ha läst Morgan Allings bok förstår man att skolan kan vara det fyrkantigaste
och mest trygga många barn har om det är en orolig hemmiljö. Genom att varje dag hälsa
alla barn i hand och se dem i ögonen ökar man nog chansen att fånga upp elever som
behöver det. Det är säkert ingen ovanlig start på skoldagen men viktig helt klart om
Du frågar mig! Det blir också tydligt för eleverna när de går över tröskeln att skoldagen
startar snarare än att man springer in och leken fortsätter.

De äldre eleverna på skolan har också tydliga ramar när lektionerna startar. Läraren släpper
in eleverna i klassrummet och de ställer sig bakom bänken tills läraren hälsat och då sätter

eleverna sig och lektionen börjar. En struktur jag tror är tydlig och nyttig även när det gäller
äldre elever. I Synligt lärande beskriv just hur faktorerna ledarskap i klassrummet och
studiero är viktiga faktorer för goda resultat.

Jag blir imponerad och inspirerad av lärarens metoder hen använder för att det ska
bli tyst i klassrummet. Till exempel säger hen med låg röst: -”alla som hör mig nu
klappar en gång”. Varpå de elever som hör klappar en gång.
Under mina tre dagar behövde hen aldrig klappa mer än två gånger innan alla elever var tysta.

Det var fantastiskt roligt och intressant att få vara ute i verkligheten några dagar igen
och jag har packat med lite bra erfarenheter i min ryggsäck till framtiden.

Har ni fått med er några saker i ryggsäcken under er auskultation?
Både bra och dåliga kanske?

//Hannah Darius studiegrupp 7D

Bokbussens magi

Jag växte upp utanför stan, gick på en liten landsortsskola och varannan måndagskväll kl 18 var helig för mig. Då kom nämligen bokbussen till området jag bodde i, denna fantastiska buss full med magi, böcker som tog en ut på äventyr och in i fantasilandet där allting kunde hända. Bokstäver som flyter ihop, bildar ord, bildar meningar som blir rader i en bok.

När jag första dagen på auskultationen klev in i ettornas klassrum på en mellanstor skola i stan var bland det första jag hörde ordet bokbuss. Eleverna skulle denna onsdagsmorgon gå till bokbussen som parkerat utanför skolan, min magiska buss! Att kliva in med eleverna från första klass i bussen var trångt, högljutt och alldeles underbart. Att se 24 barn med största iver leta efter böcker som verkar intressanta, spännande eller både och var härligt. De visade sina lånekort, likadana som mitt eget jag fick för tjugo år sedan och tog med sig böckerna in igen.

Tillbaka i klassrummet tittade de i sina nylånade böcker tills alla var tillbaka, de visade upp fynden för varandra och när läraren kom tillbaka la de ner sina böcker för att ta med de hem.  

Säljö skriver i Lärande Skola Bildning om Piaget och hans tankar om att barn behöver göra erfarenheter och ha arbetsformer som stimulerar till självstyrda aktiviteter där de kan samarbeta och utvecklas tillsammans. Bokbussen är ett sådant exempel, eleverna är intresserade, de letar aktivt i jakten på de perfekta böckerna. De tar hjälp av bibliotekarien och varandra, visar hänsyn i det trånga utrymmet och alla strävar mot samma plan men med individuella mål där de utvecklas i sin takt.

När skolans elever har besökt bokbussen stängs dörrarna till den magiska, rullande världen och bussen åker vidare. Kvar blir eleverna med väskorna fyllda med böcker som bara väntar på att få komma upp därifrån och sprida magin vidare i varje elevs sinne.

Lundgren, U. P., Säljö, R., Liberg, C., (2017). Lärande, Skola, Bildning – Grundbok för lärare. Stockholm; Bokförlaget Natur och Kultur.

Det är de små detaljerna

Alla barnen tvättar händer och ställer sig i kö. De smyger tyst upp för trapporna till matsalen där maten läggs upp på tallrikarna med hjälp från lärarna. Fortsatt tyst i matsalen, i 10 minuter till. När klocka slår 20 i, då ringer en klocka och barnen vet nu att de får börja prata.

Säljö beskriver ett inlärt beteende som betingning, i detta fall betingat stimulus som utlöser en respons. När klocka ringer vet barnen att det är okej att börja prata.

Under auskultationen var jag på en skola med ca 300 elever. I ettan som observerades var det totalt 57 elever, uppdelat i två klasser. Det som märktes var att det fanns tydliga och inövade rutiner, barnen visste vad som skulle ske och vad lärarna förväntade sig av dem. Lärarna arbetade mycket med att ge beröm när barnen visade ett önskat beteende.

Phillips och Soltis skriver om Skinners råttor som fick beröm vid önskat beteende. På liknade vis får barnen beröm från lärarna när de visar att de förstår och gör något bra.

Eftersom denna ettan är en stor klass delas den upp inte bara i två, utan i tre olika nivåer när det kommer till läsning. Säljö förklarar Piagets mognadsteori, att barnet befinner sig i olika stadium beroende på ålder. Enligt denna teori skulle alla barnen i klass ett ligga på samma nivå, alltså ingå i samma läsgrupp. Den här skolan utmanar denna teori genom att anpassa lässvårigheten till den faktiska nivån barnet är på. För att låta alla barn utvecklas så har barnen den bok som passar just det barnet bäst.

Referenser

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare (3. utg).

Phillips, D. C., Soltis, J. F., & Linde, F. (2010). Perspektiv på lärande. Norstedt.

"Tyst, tyst, lyssna!"

Under min auskultation mötte jag två lärare i en årskurs ett med tjugosju elever. Lärarna inspirerade, lyssnade, lyfte och lotsade eleverna genom dagens ämnen.
Tjugosju elever arbetade så tyst tjugosju ettor kan. Eleverna hade stort fokus på uppgiften de arbetade med för tillfället. De ljudade ut instruktionerna och läste om för att vara säkra på att de läst rätt.
De som behövde lugn och ro hämtade hörselkåpor och fortsatte att arbeta.

Lärarna arbetade metodiskt igenom klassrummet och han med att hjälpa många elever. För att verkligen lyckas med att se och kunna följa elevernas progressioner så delades gruppen i två.
Under flera tillfällen under de dagar jag auskulterade så arbetade eleverna i mindre grupper.

Lärarna har en hög medvetenhet kring hur de använder sin röst och placeringen av sin kropp för att skapa ett öppet och välkomnande klimat. För att fånga eleverna höjer lärarna först sin röst för att fånga allas uppmärksamhet och börjar sedan viska, eleverna stannar upp och koncentrerar sig för att höra. Lärarna samlar eleverna och sjunger en sång med rörelser och fortsätter sedan med att introducera nästa arbetsområde.

Phillips och Soltis lyfter viken av att läraren reflekterar över sin undervisning och strategier som fungerar för olika grupper och situationer.
När musikleken börjar så är inte längre klasslärarna ansvariga, musikleken leds av lärare från kulturskolan. Utifrån mina tidigare observationer med positiv förstärkning och interaktioner med hög medvetenhet så händer nu något med gruppen. Musikläraren höjer rösten och säger ”Tyst, tyst, lyssna!” Eleverna påverkas på det sättet att de låter än mer vilket gör att musikläraren väljer att höja sin röst ytterligare för att överrösta där de andra lärarna sänkt sin röst och fått med sig eleverna.


 

Referenser:

Phillips, D. C., och Jonas F. Soltis
2014 Perspektiv På Lärande. Lund: Studentlitteratur.